Vinnare Planpriset 2017
Södra Skanstull, White Arkitekter
En efter en försvinner de, platserna som upptäcks och utvecklas av allsköns entreprenörer, grafittimålare, uteliggare och festfixare. De försvinner i en stad på jakt efter nya platser för lukrativ fastighetsutveckling. Området kring och under broarna vid Skanstull i Stockholm är en sådan plats. Här planeras rödmålade cykelbanor, bostäder med stora balkonger och yogalokaler.
Det talas om att det är ”innerstaden” som växer söderut, men när man ser på visionsbilderna undrar man nästan om det inte är Hammarby sjöstad som växer in mot staden. Styrkan med planerna för Södra Skanstull är att man säger sig vilja bejaka det tillfälliga med ”en lägre och mer tillfällig arkitektur som samspelar med det unika brolandskapet”.
I jämförelse med de andra nominerade projekten – utvecklingsplan för Linköpings innerstad och ramprogram för Kunskapsstråket i Lund och en detaljplan i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm – är det just detta som är platsens möjlighet: Att låta det tillfälliga ta plats i en tid som ofta helst satsar på det bildmässiga och exkluderande.
Frågan är om man kan hålla det löftet i det förändringstryck som en sådan här uppgradering innebär. Men ambitionen är bra och tänkvärd. Viljan att skapa en helt ny gång- och cykelgata med ett torg under broarna som alternativ till Ringvägen är också den intressant. Men erfarenheten av mer eller mindre nedsänkta gångstråk –
den närliggande nedsänkta gatan genom Södra Station som exempel – kan också vara varnande för vad som kan hända med gator och torg av den här typen.
Risken är att de inte griper tag i stadens befintliga rörelser, utan lägger sig vid sidan och blir lokala platser. Här kommer stadens syn på just de fria entreprenörerna och öppenhet inför det tillfälliga och oförutsägbara att bli avgörande för att skapa den attraktionskraft som den här platsen kommer att behöva. Utmaningen ligger inte i att som juryn menar ”läka” en del av staden, utan att begripa kvaliteten i dess oläkthet, Kan Södra Skanstull bli ett av de första exemplen där staden verkligen vågar prova detta?
