Bilden jag vill visa är från Paris. Flickan från Tolbiac är motivets centrum. Hon kom dansande mot mig i dunklet under en järnvägsbro, klev in i ljuset och skapade sitt eget lekfulla rum. Hennes lätta silverskor lyste och fick henne att sväva. Den mjuka reflexen i den släta asfalten kommer från ljusstrimman på den vita tunnelväggen. I taket tecknar sig balkarnas grova järnnitar. Vi är på klassisk mark och spåren över oss leder vidare mot säckstationen Gare d’Austerlitz. Själv är jag på strövtåg från den gamla vindepån i Bercy, Cour Saint-Émilion, över Seine till Nationalbiblioteket.