Life, installation av Olafur Eliasson, Fondation Beyeler, Riehen, Basel. Foto: Mark Niedermann

Nära-livet-upplevelser i arkitekturen: sommarens tips från redaktionen

Arkitektur i utställd form sjuder just nu av liv och lockar besökare till utställningar som först får oss att fascineras, sedan fundera, över biologins komplexitet. Malin Zimm ser samband mellan tre aktuella projekt i gränslandet mellan konst och arkitektur, följt av nio semestertips från Arkitekturs redaktion.

Under den självklara titeln ”Life” har Olafur Eliasson bokstavligt talat fyllt konsthallen Fondation Beyeler i Basel med liv. Vattnet flödar fritt mellan exteriör och interiör då galleriets glasväggar försiktigt lyfts bort. Vattnet har färgats grönt av ämnet orani som trots den illgröna färgen är giftfritt och används i forskningssammanhang för att markera vattenflöden. Utställningen är gränslös, rummets väggar är borta och ger tillgänglighet dygnet runt. Men öppen mot naturen men också dygnet runt, och på nätet via livestream. Utställningen kan upplevas i alla skalor online, inte minst den mikroskopiska skala som kokar av mikrobiologiskt liv. På natten lyser galleriet av liv och människor flanerar runt på spänger och bryggor och då och då tar änder en simtur i arkitekturen. Den artificiella färgen och de översvämmade rummen skapar en undergångsstämning av det slag som varje ruinromantiker dras till, samtidigt som Olafur Eliasson befäster sin klimatpedagogiska status i konst- och arkitekturvärlden.

På en grusplan i Stockholm har Studio Ossidiana (Alessandra Covini och Giovanni Bellotti) skapat en speciell plats, både hård och mjuk, med en stämning av samma möte mellan artificiellt och biologiskt liv. Exercisplan har sedan ett par år kurerats genom ArkDes som bland annat bjudit upp med dansgolv och skapat en mobil äng. Under sommaren skapar Studio Ossidiana årets utomhusverk som låter djur, människor, växter och mineraler mötas i en liten trädgård som innehåller element vi känner igen från stadsplanering, odlingsmark och bostadsmiljö. I skärningspunkten mellan dessa skalor erbjuds skugga, svalka, sittplatser och bär för människor och fåglar. Även tidens gång ritas in I verket genom ett solur. Den Rotterdam-baserade studion har funnit ett formspråk som går tvärs över arkitektur, formgivning, landskap och planering, alltid med former för samexistens i fokus. Liksom hos Olafur Eliasson I Basel är verket en medling mellan livsformer, ett utraderande av gränser mellan människan och andra arter i ett gemensamt livsrum.

Om dessa rumsliga installationer är svårtillgängliga så kan Liam Youngs filmprojekt visa möjligheterna för en framtida reparation av jorden som livsmiljö för alla arter och växter. Young föreslår en slags re-set-lösning som bygger på att mänskligheten i sin helhet samlas i en stad kallad Planet City. Staden är en hållbar, cirkulär, hypertät struktur som endast upptar 0,02 procent av jordens yta medan resten av planeten återhämtar sig. Denna megastad rymmer 10 biljoner människor på en yta av en medelstor amerikansk delstat. På nätet finns den australienske arkitekten och filmregissören Liam Youngs Planet City presenterad i animerad form, med dansare som ordlösa berättare om den framtida staden. Med den täthet som föreslås i projektet är naturligtvis förmågan till samexistens den mest grundläggande tanken bakom Planet City.

Under sommaren prövas människors förmåga till samexistens, både med andra arter och med varandra. En besvärande täthet mellan olika livsformer, allt från mygg till människor, kommer att göra sig påminda. Allt går inte att lösa med arkitektur, men empati är en god grund att bygga på.

Med detta önskar Arkitekturs redaktion glad sommar, och skickar med dessa nio tips som livar upp.

Annica Kvint sommarväljer tre:

UTSTÄLLNING ”Den raka linjen är ogudaktig och omoralisk”, ansåg den österrikiske konstnären Friedensreich Hundertwasser. Åsikten färgade av sig inte minst på hans byggnader, som Hundertwasserhaus i Wien. Akvareller, gobelänger och arkitekturmodeller visas nu på Nordiska Akvarellmuseet , Lund, till och med 12 september.

UTSTÄLLNING Konsthantverkaren och modedesignern Bea Szenfeld bygger papperskonstruktioner som ingen annan. I utställningen Haute Papier möter hon illustratören Stina Wirsén i en gemensam hyllning till det analoga och handens arbete. Hallands kulturhistoriska museum, Varberg, till och med 26 september.

UTSTÄLLNING När Millesgården ställer ut keramikern och illustratören Stig Lindberg visar han (för mig) nya sidor inte minst som formgivare av geometriskt mönstrade utegrillar i emaljerad plåt. Värt besöket bara de. Millesgården, Stockholm, till och med 30 januari 2022.

 

Tre sommartips från Claes Caldenby:

UTSTÄLLNING Wanås konst är en helt coronasäker utställning om man håller sig till Rana Begums geometriska installationer i parken. Hon finner det kontemplativa i repetitionen, ett förhållningssätt i vår tid kanske. Isabel & Alfredo Aquilizans In Habit på konsthallsloftet är motsatsen, en myllrande stad byggd av 1500 barn. ”Det viktiga är samtalen som äger rum när husen byggs”.

KULTURCENTRUM Not Quite är ”en papegoja i granskogen, a little bit of New York mitt i periferin”. Det gamla pappersbruket i Fengersfors i Dalsland har under 20 år steg för steg omvandlats till ett kulturcentrum för konstnärer och hantverkare. Här finns utställningar, café och stenugnsbageri i en lagom sjabbig steam punk-miljö.

MUSEUM I Östra Ämtervik vid Frykens strand söder om Sunne ligger Alma Lövs ”museum of unexpected art”. Det grundades 1998 av Marc Broos och drivs nu vidare av hans dotter Stella. Också här rör man sig utomhus mellan paviljonger i landskapet och en inspirerande collageartat ombyggd lada. Årets utställning har temat ”As time goes by”, för en värld i vänteläge.

BONUS Bonus väntar den som vill ha något mer stadsmässigt och kan vänta ända till 8 september. Då öppnar Sara kulturhus i Skellefteå. I gränslandet mot Sveriges framtid, i norr.

 

Malin Zimm väljer för sommaren:

UTEMILJÖ Sommarprojektet Aktion Taxingeplan visar ett samarbete med Kvinnors byggforum, vars klädstreck nu erbjuder svalka, rofylld rörelse och en aura av en turkisk avlu – gårdsrum. På torget finns också handknutna hängmattor skapade av Kvinnocaféet tillsammans med Bella Rune och Konstfacks textillinje. Hela sommaren ute i det fria på Taxingeplan, Tensta.

UTSTÄLLNING Gustavsbergs konsthall visar Åsa Cederqvists utställning States of Becoming som sorgligt nog också är konsthallens sista. En generationsöverskridande existentiell poesi som handlar om att ge liv, är ett ironiskt avslut på en vital konstinstitution där den behövs som mest. Skynda innan 4 juli, men Cederqvist kommer återkomma i andra rum, med sin säkra berättarteknik i många medier.

UTSTÄLLNING På Ulvhälls hällar i Strängnäs har en skulpturpark etablerats med verk ända från invigningsåret 2018 och med nya tillägg varje år. Från den 12 maj till september finns ett 15-tal verk tillgängliggjorda längs en 500 meter lång träbrygga som gör hällarna lättbestigna. Konstparken är en lite okänd destination, men den som en gång sett Ebba Bohlins öra – stort som en eka – flyta i mälarvikens rand, glömmer aldrig den synen.

Redaktionen