Är talangboende ett fenomen för framtiden? Och är livskvalitetsbrott någonting som hotar den? Arkitektur skärskådar tre aktuella uttryck.

Talangboende

2016 beskrev Spotifys grundare i ett öppet brev hur Stockholms bostadsbrist påverkade bolagets möjlighet att ”locka de bästa talangerna från hela världen”. Klarna hakade på och Handelskammaren uttryckte stark oro. Tre år senare står bostadsmarknaden i Stockholm kvar på samma ruta. Men nu rycker Atrium Ljungberg ut till räddning och skapar särskilda ”talangboenden” i nya Slakthusområdet. Enligt företagets marknads­­­­strateg innebär det ”flexibla och snabbrörliga boendelösningar för anställda” i form av co-living och longstay. Talang­­boendena är ett led i skapandet av Slaktis ”kreativa kluster där de främsta aktörerna inom tech, design och innovation ska samlas”. Var de talangfulla och kreativa sjuksköterskorna, städarna och förskole­pedagogerna ska bo återstår dock fort­­farande att lösa.

Veronica Hejdelind

The Say/Do Gap

Det skulle kunna översättas som avståndet ”mellan snackeriet och verkstaden” men med lite fler nyanser. Att överbrygga The Say/Do Gap är att först erkänna att det existerar, inte minst i förhållande till klimatutmaningar, en avgrund mellan tanke och handling som det blir allt mer livsfarligt att ignorera. Sedan gäller det att identifiera anledningen till att gapet finns där – trots goda intentioner. Ofta ser man då att intentionen beskrivs i generella termer och med långsiktiga motiv, medan beteendet är kortsiktigt och resultat av prioritering i nuet. Förändringsstrategin nudging är besläktad med den mer långsiktiga planen, och ett sätt att nå målet med små handlingsanknutna mikrobeslut snarare än livsavgörande stora kliv. Till slut är det en tillitsfråga att kunna visa att det som sägs också motsvaras av en verksamhet i linje med det som påstås. Därför är uttrycket vanligt hos kommunikatörer i näringslivet som försöker täppa till tillitsläckage i företag som inte riktigt fått ihop ord och handling. 

Malin Zimm

Livskvalitetsbrott

Har du trampat i hundbajs? Störs du av skränande ungdomar? Då kan du vara utsatt för ett livskvalitetsbrott. Det var Trygghetskommissionen som lanserade begreppet 2018 och dåvarande ordförande Fredrik Reinfeldt förklarade i en intervju att inte bara brotts­­lighet utan även olika former av ordnings­­­störning bidrar till att skapa otrygghet. I dag driver Reinfeldt kampen mot livskvalitetsbrott i sin roll som ordförande för Centrum för AMP, där A:et står för Affär, M:et för Medborgare och P:et för Plats. På AMP:s önskelista finns idén om ”ett samhälleligt konsensus” om att vissa beteenden inte ska accepteras. Så nästa gång du står framför en överfull returbehållare och känner dig otrygg – förneka dig inte utan anmäl! Det har sannolikt begåtts ett brott mot din livskvalitet. 

Veronica Hejdelind