Meningen med känslighet
Exakt varför något klingar vackert är fortfarande höljt i mörker. Tor Jonsson frågar färgglad formgivare om känslighet och tar filosofen som kallats ”den dunkle” till hjälp för att formulera sina intryck från möbelmässans första dagar.
Människor ler när de kommer in i Designbaren på årets möbelmässa – formgivaren Fredrik Paulsens ‘Fun Fair’. Blicken fastnar på de neongula träpinnar som håller uppe plåttaket över baren. Det finns där i de enkla pinnarna – det där som gör att allting vibrerar. Platsen kan beskrivas som ett slags torg – en dröm-resort i starka pastellfärger inspirerad av strandpartyn i rosa solnedgång, neonupplysta casinon och sprakande nöjesfält.
Vid scenen på detta torg talar senare under samma dag designerduon Doshi Levien. De är ursprungligen från Skottland och Indien och har bjudits in som hedersgäster. Jonathan Levien säger om sin partner Nipa Doshi att hon kan fånga andemeningen i ett projekt. Att hennes förmåga att arbeta med olika medier i olika sammanhang härstammar ur hennes fina känslighet. I slutet på presentationen säger han dessutom att det han som arbetsgivare tittar efter i portfolios inte är teknisk skicklighet eller något smart, utan just känslighet.
Vad är känslighet? Vad innebär det egentligen?
Jag frågar Fredrik Paulsen vad Jonathan Levien kan tänkas mena med ‘känslighet’.
– Det handlar om en respekt för materialet. Om allt är minutiöst omhändertaget i gestaltandet. Då uppstår harmoni, säger Fredrik Paulsen.
Den gula pinnen och plåttaket är inget märkvärdigt men är bärare av andemeningen i ‘Fun Fair’: något mänskligt, något varmt. Gemenskap finns här. När den rätta omsorgen omsätts i gestaltning blir gestalten själv nästan osynlig.
Vad är egentligen harmoni? Först tänker man kanske på musikalisk samstämmighet, men ordet har sin rot i grekiskans ‘harmos’ vilket till svenska kan översättas som både substantivet fog och adjektivet förenad eller gemensam. Den grekiske filosofen Herakleitos uttalar i ett fragment frasen ”osynlig fog, starkare än synlig.” På engelskan har man i översättningen av hans verk istället för snickerifog använt just ordet harmoni.
Kanske är det den osynliga harmonin som inger en känsla av glad gemenskap på Fredriks Fun Fair?
Kanske är det denna metaforiska osynliga fog som ligger bakom känslan av lugn i Doshi Leviens installation som kan beskrivas som ett slags katedralpaviljong. Det är oklart om det är de höga valven i trä, de handgjorda skisserna eller de färdiga möblerna som gör det. Doshi Levien själva säger att det är viktigt att vara uppmärksam på materialets själ.
Vad är det som gör vissa saker meningsfulla och andra inte? Alla måste förhålla sig till hållbarhetstänkande idag. I motsättning till osynliga harmonier, själar och andemeningar är hållbarhet mätbart och kan kvantifieras.
På Galleri Wetterling berättar formgivaren Ronan Bouroullec om de verk han och Erwan Bouroullec skapat för Iittala. En sorts stora blommor i glas. Ronan Bouroullec säger att hans blommor inte är politiskt korrekta eftersom det inte finns någon funktion. Det är ett något obegripligt uttalande, men kan möjligen förstås i sammanhanget bruksföremål i glas – blommorna är inte vaser eller skålar. Deras syfte är estetiskt. Jag tittar på de vackra glasblommorna och tänker på Fredriks bar, på Doshi Leviens katedralliknande intima valv, och undrar om det idag finns något mer meningsfullt än harmoni – både mellan människor och med naturen. Det handlar om att skapa sociala förutsättningar för den politiska förändring som är nödvändig för att till exempel hållbarhet ska kunna genomföras.
Tor Jonsson är praktikant hos Arkitektur från kursen journalistik för akademiker vid Södertörns Högskola. Han är dessutom konstnär med tidigare BA-examen från Glasgow School of Art och MA-examen från Piet Zwart Institute i fri konst.