Julia Svensson om miljöerna mellan bostadshusen

Ett stort antal huvuden som behöver ha tak över sig, vare sig de kan betala för sig eller inte. Om det handlar vår tids bostadsdiskussion. Inget fel med det – men när kvantiteten blir dominerande talas det tyvärr allt mindre om bostädernas kvalitet, och än mer sällan om boendemiljöer som helhet.

Situationen påminner, vilket Anders Kling skriver i den bärande essän i Arkitektur nr 8/2017, mycket om förra sekelskiftet. Vinster ska maximeras och mark därför helst exploateras. Då som nu täta stadsdelar och trånga hårda bostadsgårdar.

En gång i tiden var bostadsgården kronan på verket i det svenska och då föredömliga bostadsbyggandet. Stor vikt lades vid gröna gårdar och mellanrum, som var en kompensation för dem som inte kunde bo i hus med egen trädgård.

När det nu, sedan ett par decennier, åter byggs rutnätsstad är vi tillbaka där det började. Med dagens rekordhöga exploatering och avkastningskrav syns samma tendenser inom nya bostadsområden som vi också tidigare sett vad gäller nybyggda skolmiljöer för barn: rummen mellan husen blir allt mindre och mörkare. Miljöer som – faktiskt – ger ordet betongöken en ny innebörd. Undantagen gäller naturligtvis oftast dem som kan betala för sig – men precis som Anders Kling skriver stryks ibland en del av landskapsarkitekternas arbeten bort när bostäderna är betalda.

Det finns dock lyckade exempel, där bostadsgårdarna är medvetna satsningar. I Arkitektur nr 8/2017 lyfter vi två av dem: Urbios och Sydvästs landskap i de nya bostadsområdena Örgryte torp och Norra Djurgårdsstaden.

Allt tydligare syns att det största hotet mot gröna gårdar är en bomarknad som får härja fritt.

Om det kommer en motreaktion, som för hundra år sedan, återstår att se. Men ju fl‡er positiva exempel som lyfts fram, desto tydligare blir det att det borde ställas krav på bygg- och fastighetsbolagen att betrakta bostäder som en helhet, där både inom- och utomhusmiljöer är viktiga. Kvalitativa och omhändertagna boendemiljöer – för alla samhällsklasser – skapar långsiktiga värden både för hyresgäster, bostadsköpare och för samhället i stort.

Julia Svensson
Julia Svensson är Arkitekturs chefredaktör. Hon är också konstkritiker i Dagens Nyheter och har en bakgrund som nyhets- och kulturjournalist.