Ekonomisk gränskontroll

Gränskontrollen på Kastrup är bara en förlängning av den politik som sedan decennier förs i många städer, skriver Tidskriften Arkitekturs chefredaktör Julia Svensson.

I arkitekturfilmen The infinite happiness (2015) har den franska filmduon Ila Bêka och Louise Lemoine under en månad dokumenterat vardagslivet i Bjarke Ingels lägenhetskomplex 8tallet. Huset ligger i Örestad i Köpenhamn. De boende är förmögna, blonda och blåögda och lever ett till synes tryggt drömliv, ouppnåeligt för de flesta människor i världen.
I skuggan av höstens händelser framstår den – i dag internationellt hajpade – Bjarke Ingels skojiga succéhus mer än tidigare som ett reservat. För en kilometer bort ligger den järnväg där så många flyktingar färdades för att ta sig till Sverige.

Sedan kontrollerna på Kastrup infördes har många arga röster höjts. Det som slår mig är hur många – i olika läger – som använder ekonomi som argument i stället för mänskliga rättigheter. Ekonomin har nu en status av naturkraft, som alla läger kan skylla på: Flyktingströmmar kostar pengar. Men gränskontroller skapar ekonomisk förlust för Öresundsregionen – då det blir besvärligt för alla som pendlar (när jag åkte över Öresundsbron i helgen fick jag visa id-kortet flera gånger, och dessutom hölls tåget kvar länge i Hyllie medan polisen sökte igenom vagnarna). Egentligen kommer gränskontrollerna på Kastrup inte som någon överraskning. De är en förlängning av den politik som sedan ett par decennier förs i många städer, som en genväg till att uppnå ekonomisk framgång. I stadsutvecklingsprocesser skapas nya områden, reservat som Bjarke Ingels 8tallet. De marknadsförs som det goda livet för att locka till sig höginkomsttagare som genererar tillväxt.

Gemenskapen som verkar finnas i 8tallet är alltså ekonomiskt villkorad. För det stora flertal som inte har råd att köpa en bostad produceras inte mycket, och absolut inget med liknande ambitioner. Att staten överlåtit bostadsförsörjning och andra livsnödvändiga samhällsfunktioner åt marknaden skapar avfolkning, kraftig urbanisering, gentrifiering och segregation. Detta för att ett fåtal bolag ska göra så stor vinst som möjligt. Marknadslogiken har konsekvenser som vi nu börjar se. För att upprätthålla den här ekonomiska ”balansen” i en internationell kontext behövs ännu hårdare tag. Det räcker inte att bygga bostadsrätter för att få dem som inte passar in att söka sig någon annanstans. Man måste sätta upp stängsel och upprätta gränskontroller.

Julia Svensson
Julia Svensson är Arkitekturs chefredaktör. Hon är också konstkritiker i Dagens Nyheter och har en bakgrund som nyhets- och kulturjournalist.

Annonser:

Annons:

Mer innehåll om ämnet