Det som gör utställningen extraordinär är Perriands tankar om ”konsternas syntes”, skriver Annica Kvint, som besökt utställningen Le monde nouveau de Charlotte Perriand på Fondation Louis Vuitton.

På vattnet invid Frank Gehrys spektakulära byggnad för Fondation Louis Vuitton har en liten, låg träbyggnad med kleinblått tak i korrugerad plåt smugit sig in. Det är Charlotte Perriands ”huset på vattnet”, ett förslag till prefabricerad byggnad som hon ritade 1934. Huset kom aldrig i produktion, men utgör trots det en bra sammanfattning av den här framsynta kvinnans yrkesliv.

Charlotte Perriand må vara mest känd för sin fauteuil grand confort och chaise longue basculante, som hon ritade när hon var anställd hos Le Corbusier och Pierre Jeanneret under det sena 1920-talet. Ändå var dessa stålrörsmöbler bara starten på en enastående karriär som innehöll allt från naturinspirerade, hantverksmässigt framtagna möbler av trä till måleri, fotografi, två år som designrådgivare åt den japanska regeringen, inredningsprojekt för allt ifrån Air France till studentområdet Cité Universitaire och stadbyggnadsprojekt i Alperna.

Utställningen Le monde nouveau de Charlotte Perriand, som visas på Fondation Louis Vuitton i Paris till och med 24 februari, är en av de mest mångfacetterade utställningar jag sett. Att Perriand med åren blev något av en mästare på compact living framgår av flera interiörer i skala 1:1. Men det som gör utställningen extraordinär är Perriands tankar om ”konsternas syntes”, det vill säga att arkitektur, design och konst självklart är delar av samma helhet. Perriands egna fotografier av trädstammar ”pratar” med dito oljemålningar av hennes nära vän Fernand Léger. På utställningen finns också vävnader av Le Corbusier, keramiska verk av Fernand Léger och träskulpturer av Picasso – allt för att lyfta fram både Perriand och den väv av visuell kultur som hon var en viktig del av.