Tre ord i tiden

Cykelkök, havrebetong och habitektur. Vi går en innovativ framtid till mötes, att döma av det här numrets tre ord i tiden.

Havrebetong

Det är cementen som är problemet med betongen. När man tillverkar ett ton cement får man ofrånkomligen lika mycket koldioxid på köpet. Inom den svenska industrisektorn är det bara stål- och järnproduktionen som orsakar större koldioxidutsläpp. Nu hårdnar cementmotståndet. I sin nya bok Så undviker vi klimatkatastrofen pekar självaste Bill Gates ut cement som en av de stora klimatbovarna. Men vi ska inte misströsta, människans uppfinningsförmåga kommer att rädda oss, menar den nyfunna klimataktivisten Gates. Och han har såklart rätt. I Sverige leder till exempel RISE ett projekt där man prövat att använda aska från bränt havreskal, en restprodukt från jordbruket som vanligtvis hamnar i deponi. Havrebetongen visar sig vara starkare än vanlig betong med mindre klimatpåverkan. Kruxet är att kunna skala upp.

Veronica Hejdelind

 

Cykelkök

Ingen har missat cyklisternas frammarsch de senaste åren. Från att ha varit en ganska marginell grupp älskas de nu av alla (frånsett någon konservativ innerstadsbilist). Inget tycks vara heligt när de nya breda, plana och raka cykelbanorna dras fram – parker offras, berg sprängs bort och bilarna får maka på sig. När bostäder byggs är platser för cyklarna en knäckfråga. Det senaste i raden av krav är cykelköket. Direkt hämtat från engelskans Bike Kitchen kombinerar begreppet två av det senaste decenniets trender: motion och matlagning. Ett cykelkök är en plats där du lagar och vårdar din cykel. I en avlägsen tid hette det verkstad, för bara något år sedan mekarrum. Nu planeras de i varje nytt bostadsprojekt. I dem hänger verktygen bohemiskt från kedjor i taken och möjligheten att du kan slå dig i slang med någon sköning i skägg som står och grejar med sin fixed gear hoj får betraktas som stor.

Anders Kling

 

Habitektur

En flerartsvänlig arkitektur upptäcktes av misstag i Austin, Texas, i samband med ombyggnaden av Congress Avenue Bridge 1980. Brospannets utformning visade sig vara en perfekt bat cave och blev snart bostadskvarter åt en koloni med 1,5 miljoner mexikanska frihalsfladdermöss. Tålmodiga zoologer lyckades över ett årtionde vända lokalbefolkningens panik till stolthet och i  dag är Bat Fest och batwatching Austins största attraktioner. Det antropogena landskapet behöver bereda plats för fler arter än människan för att säkra den biologiska mångfalden. Enklare att säga än ”biofil stadsplanering” och inte lika transaktionsinriktat som ”ekosystemtjänster” kan kanske ”habitektur” flyga på svenska? Börja bygga över artgränserna!

Malin Zimm

 

 

 

Redaktionen