Från ungdomslivets mittpunkt till ghost mall – vad ska alla köpcentrum fyllas med i framtiden?

På 1980-talet beskrevs de som ”Forum Romanums för ungdoms­livet”. I dag talar man snarare om dead malls eller ghost malls. Köpcentrumens uppgång och fall behandlas i ett aktuellt avsnitt av Stil i P1, och det är en tankeväckande resa i närhistoria man som lyssnare får ge sig ut på. Via världens första inglasade köpcentrum i Luleå, signerat Ralph Erskine, går färden till USA:s första shopping mall South Center 1956.

Fenomenet köpcentrum nådde dock sin formtopp först på 1980-talet, berättar den amerikanska författaren Alexandra Lange, vars bok Meet Me by the Fountain: An Inside History of the Mall nyligen publicerades. Hon poängterar att shoppingcentrumet på 1980-talet fungerade även som den givna konsertlokalen för de tonårsartister som var för unga för att spela på barer och klubbar. Faktum är att den svenska artisten Molly Sandén uppträdde på olika köpcentrum utmed E4:an så sent som i början av 2000-talet.

Men i dag har Instagram övertagit rollen som promotionsplats. Och shoppar gör man på nätet.

Sydsvenskans biträdande kulturchef Julia Svensson, tidigare chefredaktör på Arkitektur, konstaterar att de flesta butikerna i köpcentrumet Entré i Malmöstadsdelen Värnhem numera slagit igen. Bara systembolaget finns kvar. Hit kom skolkande tonårstjejer till invigningen i början av 1990-talet för att se Skandinaviens första köpcentrum med såväl mat som bio, shopping och bowling.

Men inte ens försäljning av ”upplevelser” visade sig vara tillräckligt för evig framgång. I dag betraktas Entré som ett offer både för butiks­döden och för sitt dåliga läge. ”Men det är inget fel på byggnaden”, påpekar Julia Svensson. Nu är frågan vad den kan få för funktion i framtiden. För visst kan väl ett köpcentrum få ett nytt prefix och än en gång bli ett annat slags centrum? Kulturcentrum? Vårdcentrum? Utbildningscentrum? Det är nu det roliga börjar.

Annica Kvint är kulturredaktör för Arkitektur.