En bidragande faktor till varför slutresultatet inte blir som intentionen varit i början av ett projekt, är att arkitekten inte ges tillfälle att genomföra arkitektuppdraget i samtliga skeden. Foto: FOJAB arkitekter

Ska vi rita vidare på våra kollegors uppdrag?

Ofta blir inte slutresultatet i arkitekturprojekt lika bra som det var tänkt från början. En orsak är att arkitekten byts ut – vilket också är dåligt för yrkesrollen, anser arkitektföretagen i Malmö.

Inspirerade av regeringens arkitekturpolitiska program och det faktum att vi nu har en riksarkitekt på plats, vill vi som ansvariga för ett antal av arkitektkontoren i Malmö bidra till att de kvaliteter vi strävar efter att skapa i den byggda miljön kan realiseras.

Det finns en ökande trend i Sverige att slutresultatet inte blir det som varit intentionen i början av ett projekt. En bidragande faktor till det är att arkitekten inte ges tillfälle att genomföra arkitektuppdraget i samtliga skeden.

Arkitektkontoren har en skiftande hållning i frågan. Vissa ritar aldrig vidare på en kollegas uppdrag medan andra har en affärsmodell som delvis bygger på denna typ av uppdrag. I Sveriges Arkitekters etiska program står det: ”Arkitekt som erbjuds att fullfölja, utveckla eller förändra annan arkitekts verk ska före åtagande personligen underrätta denne.” Med tanke på den starka utvecklingen finns det mer att säga i frågan.

Rådhus Skåne, Kristianstad, illustrerar ett lyckat projekt där samma arkitektkontor varit med från start. Huset har miljöcertifierats enligt Miljöbyggnad med betyget Silver och projektet utnämndes till Årets bygge 2015. Foto: Felix Gerlach.

Vad är då problemet med att arkitekten blir utbytt efter bygglovsskedet?

• Kåren splittras då det blir en polarisering av kompetenser. Vi blir alltmer specialiserade på avgränsade projektskeden, vilket på sikt äventyrar vår förmåga att skapa projekt som håller från skiss till bygge. Ofta blir inte slutresultatet i arkitekturprojekt lika bra som det var tänkt fån början. En orsak är att arkitekten byts ut – vilket också är dåligt för yrkesrollen, anser arkitektföretagen i Malmö.

• Bristande kontinuitet i dialogen med stadsbyggnadskontor och överenskommelser som inte efterlevs mellan skeden i projektet, vilket skadar förtroendet mellan alla parter.

• Arkitektföretagens varumärke riskerar att skadas då slutresultatet förknippas med ursprungsarkitekten trots att man inte haft inflytande över den slutliga utformningen. Bygghandlingsskedet är ett kreativt skede som är avgörande för slutresultatet.

• Beställaren får inte det som var tänkt avseende kvalitet och utformning.

• Risk för att engagemanget minskar och informationshanteringen genom projektets faser blir lidande när upphovspersonen inte är med.

• Den samlade effekten riskerar att bli en bebyggd miljö som saknar vissa av de bärande kvaliteter som arbetats fram i början av ett projekt.

Vi kan se ett antal orsaker till varför aktörerna vill byta arkitekt. Vi behöver vara självkritiska och se vad vi som individuella företag behöver bli bättre på för att vara bästa part genom hela processen. Därutöver finns ett antal frågor som bör lyftas till branschnivå. Det behövs mer erfarenhetsåterföring: Blev det till slut billigare och bättre att byta arkitekt i sena skeden?

Man bör lyfta fram bra exempel på förtroendefullt samarbete genom projektets alla faser och vilka kompetenser det har krävts av arkitekten. Likaså är det intressant med exempel på avtal och affärsmodeller som säkrar en kontinuitet. Vilka möjligheter och begränsningar finns inom ramen för Lagen om offentlig upphandling? Finns det även exempel på lyckade former för samarbeten mellan arkitektkontor och bra exempel på byten mellan skeden? Är förutsättningarna kända från början, och dialogen förs under hela projektet, skulle detta kunna vara en möjlighet.

Vi tycker att detta är lämpliga uppgifter för riksarkitekten och för Sveriges Arkitekter. Vi bistår gärna med exempel ur våra verksamheter.

Som ett första steg har vi – verksamma arkitektkontor i Malmö – kommit överens om att bli bättre på att följa Sveriges Arkitekters riktlinjer när vi blir erbjudna att ta över kollegas uppdrag. Att ifrågasätta är ett steg på vägen till att bygga upp bättre samarbeten, kontinuitet och förtroenden som kan bidra till väl genomförda byggda miljöer.

 

Undertecknat arkitektföretagen i Malmö:

Krook & Tjäder

Arklab

Chroma Arkitekter

Open Studio

FOJAB Arkitekter

Kanozi Arkitekter

Liljewalls

Stadstudio

White Arkitekter

Horisont Arkitekter

Sweco Architects

Tema

Jaenecke Arkitekter

LINK Arkitektur

Tengbom

Annonser:

Annons: