Björn Ehrlemark: Kommersiella rum

När KF:s första snabbköp med självbetjäning öppnades på Odengatan i Stockholm 1947 guidades kunderna från ”avdelning för fruktkonserver” till ”betalningskassor och utgång” med en numrerad ritning. Butikens utformning var del av affärsidén.

Hur mår handelsarkitekturen i dag? Enligt den europeiska arkitektorganisationen ACE:s sektor­studie dubblerades ”retail” som marknadsandel för svenska arkitektföretag förra året, jämfört med åren före pandemin. Bara danska och slovenska arkitekter ritar mer detaljhandel. Samtidigt spår HUI, Handelns utredningsinstitut, ”negativ årstillväxt” för sin bransch de kommande två åren – för första gången på 30 år. 2023 väntas bli botten, innan det vänder.

Redan sneglar dock investerare mot köpcentra som fastig­heter med outnyttjad potential – för handel eller för annat. Nätshoppingen fortsätter ta för sig, men har enligt vissa bedömningar planat ut. Läget är oklart.

Tematiken i Arkitektur nr 2 ger därför en kalejdoskopisk ögonblicksbild av den kommersiella arkitekturen. Någonstans mellan logistik och reklam, butiksdöd och butiksrenässans, varuhus och varukorg finns möjliga svar på vad som väntar.

Om inte, är det hög tid att fundera över hur instruktionerna för framtidens kommers bör se ut.

Björn Ehrlemark, chefredaktör för Arkitektur