Att göra en tidskrift är ett stafettlopp. Varje nummer är resultatet av en process där många kompetenser sammanförs, kompletterar, avlöser och överlappar varandra. Inom orientering kan ett stafettlopp fortfarande kallas för budkavle, vilket för oss lite närmare betydelsen att löpa eller rida med ett skriftligt budskap från ort till ort. En tidskrift är en successiv rörelse, där nummer läggs till nummer, årgång läggs till årgång, förutsatt att viljan är intakt hos läsare och utgivare. Från 2023 kommer Arkitektur, under redaktionell ledning av Björn Ehrlemark, att utkomma med sex nummer per år, men med fler sidor för att bibehålla bevakning, presentation och analys av det svenska arkitekturfältet.

Arbetet med en tryckt tidskrift behöver organiseras i relation till rådande medieklimat där nyhetsvärde ställs mot livslängd, och scrollandets tillfredsställelse väger mot arkivets tyngd. Det går inte att konkurrera med sociala media i snabbhet, men vi har fördjupningen och den journalistiska integriteten på vår sida, bokstavligt talat. Organisationen av innehåll i teman motsvarar hur arkitekter ofta använder sin tidskrift: som exempelsamling, inspiration och orientering i olika lösningar. Ett tema kan exempelvis formuleras som funktion (vård, skola), fält (landskap, inredning) eller fråga (makt, återbruk) – eller kombination av dessa (skola, inredning, återbruk).

Med begränsat utrymme kommer det kritiska urvalet av projekt – det utmärkta eller det representativa? Projektet som belyser problemet eller projektet som visar den bästa lösningen? Det finns arkitektur som klarar sig alldeles utmärkt i den mediala terrängen utanför tidskriften. Och så finns det projekt som kan verka oansenliga men som på olika sätt visar vilka förhållanden, fenomen och frågor som verkligen formar villkoren för arkitektur. Det finns en logisk tröghet i tidskriftens bevakning av den byggda miljön. Det är kritikerns lott att komma sist, analysera nuet och rikta blicken mot framtiden.

Temat i detta nummer är den första och den sista bostaden, som är en av de svåraste arkitekturuppgifterna. Allt ställs på sin spets när man ritar för bostadsmarknadens mest utsatta grupper, och varje generation arkitekter kommer att möta denna komplexa uppgift. Grunden till den välgestaltade bostaden gjuts i relationen mellan beställare, arkitekt och byggare. I vårt reportage framgår det att det gäller att få alla i processen att rida med budskapet genom nätter och dagar. Så går en budkavle, med Vilhelm Mobergs ord.

Jag vill tacka alla som under arbetet med tidskriften hållit i, överlämnat och tagit emot stafetten, alla som sprungit en lång sträcka eller promenerat en bit med Arkitektur, alla som bidrar till rörelsen framåt och förankringen bakåt. Alla som läser, prenumererar, diskuterar, medverkar, skriver, fotograferar, illustrerar, debatterar, analyserar, dokumenterar, undersöker, forskar, recenserar, kritiserar, redigerar, formger, korrläser, trycker, sprider, lotsar och stöttar Arkitektur. Så går en budkavle, från tid till tid, genom år och århundraden.

Malin Zimm, chefredaktör för Arkitektur till och med nr 8 2022.