Arkitektur studerar superförvaltning, ser en nytändning för ordet omsorg och granskar uttrycket kvalitativ friyta. 

Kvalitativ friyta

Ett påhittigt begrepp som det vänds och vrids på inom stadsbyggnadsområdet just nu är ”kvalitativ friyta”, tillgänglig markyta inom en fastighet som är av så ovanligt hög kvalitet att den kan tillåtas vara mindre än kommunen vanligtvis kräver. I dyra förtätningsprojekt i innerstäderna är det förstås lockande att minimera andelen obebyggd mark. Parkeringsytorna krymper för dem som bor centralt; helt i linje med klimatpolitiken och intentionen att minska biltrafiken i städerna. Men att friytorna också ska bli mindre är inte lika lätt att backa upp med goda syften. Närhet till grönska och rekreationsytor ökar välmående och livskvalitet, det finns det många belägg för. Hur mäts kvaliteten på en yta, och är det självklart att hög kvalitet kan kompensera för låg kvantitet? Det blir spännande att om några år utvärdera dessa vansinnigt bra, men mycket små, utemiljöer.

Karin Berggren

—–

Omsorg

Epidemin förändrar inte bara våra rörelsemönster, också språket omformas. Plötsligt talar alla om omsorg. Omsorg om det gemensamma, omsorg om våra gamla, omsorg om ett utmattat vårdsystem. Vad betyder omsorg i arkitekturen, bortom förskolor och vårdmiljöer? Omsorg upprätthåller det befintliga, som ett renhållningsarbete som inte syns förrän det fallerar. Det är ett hänsynstagande och en uppmärksamhet på det som finns. Det är ett ständigt görande. Är förvaltning arkitekturens omsorg? Och är renhållningsarbetaren den som håller arkitekturen vid liv?

Joanna Zawieja

—–

Superförvaltning

Kan man bygga bort sociala problem i så kallade utsatta områden? Gårdstensbostäders vd Michael Pirosanto tror det. Nu flyttar företaget sitt huvudkontor till Göteborgsförorten och planerar att förvandla Gårdsten till en attraktiv blandstad med 1 200 nya bostäder i form av radhus, hyreslägenheter och bostadsrätter. Närvaro är A och O för att lyckas som fastighetsägare, menar Pirosanto, som också tänker ägna sig åt superförvaltning. Bakom begreppet döljer sig insatser som riktiga hyresförhållanden i samtliga lägenheter, nolltolerans mot kriminell verksamhet, klottersanering inom 24 timmar och bra sophantering. Det låter onekligen bättre än den bristfälliga förvaltning som utmärkt multinationella fastighetsägare som investmentbolaget Blackstone. Kanske ser vi rentav en återgång till den typ av lokalt förankrade fastighets­ägare som var vanlig i folkhemmets Sverige?

Annica Kvint