Nytt om arkitektur. Spårat. Bo i 1960-talet
Om att bygga om kontorshus till lägenheter."En nutidens bostadsromans med 1960-talets repetitiva kontorsfastigheter."
Om att bygga om kontorshus till lägenheter."En nutidens bostadsromans med 1960-talets repetitiva kontorsfastigheter."
Sticks and Stones, an intervention en utställning av David Chipperfield på Neues Nationalgalerie, Berlin innan det stängs för renovering.
Recension "Peter Zumthor 1985-2013. Buildings and projects", redaktör: Thomas Durisch. "… en av de senaste årens mest imponerande arkitekturmonografier, om en av Schweiz mest betydande och personliga samtida arkitekter. Ett måste för alla med intresse av schweizisk arkitektur."
Recension utställningen "Upp i vind. Léonie Geisendorfs arkitektur" på Arkitektur- och designcentrum i Stockholm. "Utställningen är kanske ingen triumf för Arkdes, men visar ändå vad man kan åstadkomma med begränsade medel på begränsat utrymme. Den stora gåtan … Borde inte Arkdes, med alla sina anställda, själv kunna skapa sina utställningar?"
Film. Filmen "25 Bis" av Ila Bêka och Louise Lemoine om Auguste Perrets hus på 25 bis, Rue Franklin i Paris. Boxen "Living Architectures" med åtta av parets arkitekturfilmer.Utställning. Sommarens utställning "Barnens århundrade" på Vandalorum i Värnamo samlar 100 års progressiv nordisk design, arkitektur och konst.Bok. Monografin "Peter Zumthor 1985-2013, Buildings and Projects". "Med sina 6,3 kilo är den tung i mer ån en bemärkelse."
De två männen tillsammans med Léonie Geisendorf på en bild i nr 3/2014, sid 35, är arkitektbröderna Erik och Tore Ahlsén.
Intervju i Paris med Léonie Geisendorf, 100 år den 8 april. Förslaget till ombyggnad av S:t Görans gymnasium (arkitekterna Gabriel Herdevall och Staffan Gezelius på Södergruppen). L o CE Geisendorf Arkitektkontor på Engelbrektsgatan 46. Den aldrig utförda samlingssalen på S:t Görans gymnasium. Försllaget till katolsk kyrka vid Kungsträdgården. Förslaget Corso till reglering av Nedre Norrmalm av EGT-gruppen (Erskine-Geisendorf-Tengbom). Villa Ranängen i Djursholm. Förslag till "ett litet hus" på Dalarö tillsammans med Bengt Lindroos.
Två ogenomförda projekt: EGT-gruppens (Erskine-Geisendorf-Tengbom) förslag "Corso" i den nordiska idétävlingen 1965-66 för bebyggelsen söder om Sergels torg och LG:s förslag till nytt riksdagshus i den nordiska arkitekttävlingen 1971. "Med sitt förslag argumenterade EGT-gruppen för ett sammanhängande gångstråk i Sveavägens förlängning, medan Cityplanen – och Peter Celsings Kulturhus – satte ett klart stopp vid Sergels torg. … Hennes förslag "Upp i vind" /till nytt riksdagshus/ framstår i sin djärvhet närmast osannolikt också i vår tid."
Introduktion till numrets temaavdelning om Léonie Geisendorf. "Var Léonie Geisendorf för tuff, för odiplomatisk, gjorde hon sig omöjlig? Eller var det kanske så att Sverige vid den tiden inte var moget för Léonie Geisendorfs arkitektur?"
Kommentar till Léonie Geisendorfs arkitektur med särskild vikt lagd vid S:t Görans gymnasium från 1960 och stadsplanen för Hansta, även kallad Järva City, från 1967 (tillsammans med Ralph Erskine och Anders Tengbom). "Hon hör hemma i en arkitektur som förför människor snarare än övertalar dem, som vill att de ska komma av fri vilja, som förenar begär och produktion, en arkitektur som är med och lägger sig i, som bygger upp en värld av dynamiska kompositioner, som söker estetiska svar på sociala frågor, som bygger framtiden. … Och var det något hon ville klarlägga och lyfta upp ur missförståndets dunkel så var det att arkitektur är konst."
Om att arbeta för Léonie Geisendorf. "Var man inte i fas med Léonie, var det lika bra att söka något annat arbete."
Kommentar av arkitekturhistoriker som själv bor i området. 114 radhus. Byggnadsår: 1953-56. "Det kan tyckas banalt att inleda en artikel om Riksrådsvägen genom att beskriva vägen dit om det inte vore för att området definieras genom avståndet till t-banestationen och isoleringen i förhållande till kringliggande bebyggelse. … Stadsplanen för området upprättades av Léonie och Charles-Edouard Geisendorf medan Nils Orento planerade planteringarna."
En förkortad version av texten "Att gå i lära på Rue de Sèvres", publicerad i "Le Corbusier och Stockholm" (Byggförlaget/Arkitekturmuseet 1987). Här beskriver hon (L G) tiden (1937, 1938) hos sin förebild och läromästare.
Léonie Geisendorfs yrkesbana år för år.
Kommentar. Skolbyggnad. Byggnadsår: 1954-60. "Få byggnader i Stockholm kan mäta sig med gymnasiet när det kommer till modernistisk kraft. Konsekvensen i genomförandet hjälper mycket till. Släktskapet med Le Corbusiers verk, som Unité d´habitation i Marseille, är tydligt."